Intellectio

Idag när jag traskade hem så såg jag en hallongrotta på marken. Alldeles ensam på gatan, med små tuggor runt den runda bakelsen. Och där i mitten, där låg den goda hallonsylten. Jag har verkligen medlidande för den ungen som tappat hallongrottan för det finns inget värre än att kämpa sig igenom kakan för att komma till mitten och sedan tappa kakan precis när man ska hugga i, få sin belöning, när man krigat sig igenom smörjan omkring.