Intellectio

Jag blev för en stund sedan påmind om hur lam man var när man var liten. Först skaffade man sig MSN. Det var jättetufft. Var väl en sådär 12 år gammal då. Har fortfarande kvar exakt samma hotmail. Aldrig bytt. Vissa bytte varje vecka. Sen skaffade man Lunarstorm. Det var också väldigt tufft kommer jag ihåg. Sen kom playahead och man såg verkligen vilka som var de svaga och sprang över till den hemsidan. Jag var en sån svikare. Glömde mitt lösenord och användarnamn till Lunarstorm efter en vecka. Sen hade jag yahoo ett tag också. Det var för att man kunde rita där. Hade 1 person på min yahoo. Det var nog också lite töntigt. Vi hade kommit överens om att inte ha några fler på varandras lista. Bara han och jag. Min första kärlek. Det lösenordet glömdes ganska snabbt när mitt hjärta brast. Nu har man facebook, för att spionera på ex och fiender. Lägga upp pinsamma bilder på andra. Myspace är väl i något samma ton där, bara att man ska samla på sig flest vänner. Beroende på "vilken slags person du är". Kanske har man både och för att inte lämnas utanför på något sätt. Bloggandet har väl också blivit en sån där universiell grej. Fast när man bloggar så samlar man inte på vänner, utan flest läsare och kommentarer. De läskigt hur mycket man måste göra för att bli accepterad av sina "vänner", för att hänga med och för att få veta.

"Ska nog skaffa tillbaka min facebook, annars blir jag nog inte bjuden på en enda skiva." citerad av en god vän som inte klarade sig utan facebook för att hon inte fick veta när alla skivor ägde rum.

Sorgligt värre.

Ibland undrar jag vart världen är på väg. Min lillebror blev utskickad på uppdrag. Han skulle köpa socker så att min mamma kunde baka bullar. Från affären ringer han och frågar " Vad skulle jag köpa nu igen?".
-Strösocker, svarar min mamma.
-Ja men vadå för strösocker, undrar min brorsa då.
-Förpackingen som det står strösocker på. Den är vit och har lite blått i sig också.
- Men vilken slags strösocker, jag fattar liksom inte, gnäller min brorsa.
- Vanligt socker som man häller i te eller kaffe. Det sockret du häller på dina pannkakor.
- Aha det där vita. Vänta det finns en förpackning som det står strösocker på. Det finns inte olika slags strösocker va?
-Jo det finns råsocker och sen vitt socker, förklara min mamma.
- Vah nu fattar jag inte längre. Jag tänker köpa den här annars får du köpa ditt socker själv!

Min mamma bakade bullarna för att min brorsa var sugen på det. Jag undrar hur bullarna hade smakat utan socker...

Tydligen var det inte någon nisse i Österrike som det var fel på. Det var vår egna tv4 som skyllde ifrån sig. Moget.

Jag såg en tjej på gatan. En tjej på kanske 20 år. Blond, medellång, ganska söt. Oftast ser man konstiga människor vandra omkring med ännu konstigare kläder. Men den här tjejen hon tog det där "skapa-din-egna-stil-är-nya-modet" till en helt ny nivå. Hon hade egentligen helt vanliga kläder men det var så opassande ändå. Hon hade hängselbyxor. Vem fan går omkring med hängselbyxor som är uppvikta till knäna mitt i stan? Amish goes rebellious. Jag kan ta puffärmar, omatchande färger, för små/stora storlekar, såna som inte vet vilka slags kläder som får en att se bra ut. Men INGEN ser bra ut i hängselbyxor. Hängselbyxor associeras med grisar och hästskit och leriga kor. Den enda ursäkten som godtas är att hennes garderob består utav samma plagg x20, som Homer Simpson, och att hon är bonde!

Fy skäms på nissen som inte kan sätta i kabeln ordentligt så vi inte kan se hela Tyskland-Turkiet matchen! Helhetsintrycket från EM är väldigt bra annars. Österrike ett mycket gulligt land med mycket god choklad. Schweiz producerar fina klockor. Generellt väldigt bra combo liksom... Varför kan de inte producera lite bra människor som sköter tekniken ordentligt?!

Ser någon annan än jag två regnbågar?!! Kan man ha det så?! Vafan, nu tänkte jag skriva och klaga till Gud. Såhär kan man ju inte ha det.

Ja, en tid har passerat sen jag bloggade. Jag kan ju skylla på att jag vart så hiimla upptagen. Eller att jag har ett så fullspäckat schema att jag inte kan klämma in lite bloggande. Kanske har jag flyttat, eller egentligen inte gjort någonting. Hursomhelst, jag känner för att låta Åström vinna den här ronden genom att bevisa hur dålig jag faktist är på att laga mat.
 Första bilden består utav ett ägg som gått sönder i kastrullen. Detta inträffade då jag kasta ner ägget i det kokande vattnet då jag inte ville få ånga på händerna. Det blev ett fint svall av äggvita som följde ägget när det for omkring i kastrullen.
 Denna bild införskaffades igår kväll kl 02.00 då jag och brorsan blev hungriga och bestämde oss för att laga pannkakor. Han gjorde smeten, jag skulle grädda dem. Han lyckades, jag lyckades mindre. Kan ju trösta mig med att de smakade ganska gott ändå, trots estetiken.