Märkliga muppar
Nu ska jag ta och dela med mig av något som hände tidigare idag.
Jag gick på drottninggatan med destination kungshallen. Jag ser en kille som kommer gående emot mig och jag viker av mot höger för att undvika en kollision. Killen viker av åt samma håll så jag saktar ner något. Killen springer rakt på mig och utropar
-Alltså du är så snygg! Jag ville bara säga det. Skulle inte du kunna ta en fika med mig?
Jag stirrar något chockad på denna kille som oblygt samtalar med mig utan någon som helst orsak. Artigt försöker jag, stammandes, avböja hans inbjudan.
Då börjar killen förklara sig.
-Näe men alltså, jag tyckte du såg bra ut och jag är rätt rak på sak, du vet. Jo men alltså jag är ju sån som person, om du fattar. Inte att jag är på utan bara går rakt på sak och alltså fika är ju trevligt.
Framför mig hör jag hur två tjejer börjar skratta högt och jag har lust att stämma in. Killen ger inte upp. Han sträcker fram handen, tar ny sats och presenterar sig själv. Jag försöker förklara att jag har lite bråttom och att jag inte tar en fika med främlingar som kommer fram till mig på stan. Snubben fortsätter trög som han är och det hela slutar med att jag får ta killens nummer för att bli av med åbäket.
Hur kommer det sig att muppar alltid kommer fram till mig, har jag något stämplat i pannan eller??
Kanske L:et formade sig i pannan på mig trots allt.
